Dagböcker och brev 1962 – 1974

Hur känner man sig när man är som jag är nu? Klockan är mycket. Alla med lite vett i ­huvudet borde sova eller åtminstone vara ­sömniga vid den här tiden. Jag vill absolut inte sova. Jag vill sitta uppe hela natten. Jag skulle vilja ha någon att tala med. Någon som är likadan som jag.

Några år innan skådespelerskan Lena ­Nyman gick bort fattade hon det ovanliga beslutet att låta sina privata dagböcker tillgängliggöras för eftervärlden den dag hon dog. ­Texterna i dagböckerna har en litterär intensitet och behandlar teman som konflikten mellan kärlek och karriär, förhållandet till kropp, klassbakgrund, konstnärskap, ensamhet och frigörelse. Dagböckerna ger en unik möjlighet att lära känna en ­skådespelare som var före sin tid och som hade ett djupt konstnärligt förhållningssätt till att utforska sig själv och världen.