Den fjärde urbana revolutionen

Vad händer när arkitekten inte längre är något annat än finanskapitalismens lilla köttsliga AI-algoritm?

Den fjärde urbana revolutionenär en bok om Angereds plats. I historien. I världen. I tankesystemen och i maktstrukturerna. Om du följer med så går vi längs arkitekturens och stadsbyggnadskonstens sandiga historia från Çatal Hüyük till i dag och till i morgon och till Angered.

Det finns så många platser. En del heter Manchester. Andra heter Telefonplan, Upplands-Väsby, Nuulanki. På en del platser heter samhällsbygget Babylon eller Fatehpur Sikri. På andra heter det Gårdsten, Rannebergen, Hjällbo, Hammarkullen. Jag har varit på alla platser. För att jag ville veta hur det gemensamma huset ser ut. Hur socialismen ser ut. Världen vi bygger åt oss själva.

Den fjärde urbana revolutionenär en utställning i Angereds konsthall. Den handlar om vad vi är värda. Värde som sociala relationer mellan ting. Mellan bilder och hus. Men vem äger värdet? I dag har huset blivit ett värdepapper att bo i. Så vad gör finansialiseringen av arkitekturen med oss som människor? Vad händer när arkitekten inte längre är något annat än finanskapitalismens lilla köttsliga AI-algoritm?

Den fjärde urbana revolutionen är ett monster. Förort, småstad och landsbygd. Kan vi leva med det monstret?

Lars Raattamaa, född 1964 och utbildad arkitekt, debuterade 1989 med diktsamlingen Ur krakars gäld. Han har erhållit flera priser, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris och Aftonbladets litteraturpris.