Ett år av apokalyptiskt tänkande

På en ranglig båt över floden Styx berättar Linda för körkarlen om sin pappa, som ligger i liksvepning i båten.

Han var min bästa vän, ibland var han min värsta vän med När jag var i tonåren tänkte jag ibland på att förgifta honom Att någon av oss måste försvinna.. som att vi inte båda fick plats.  

2020 diagnosticeras konstnären och serieskaparen Linda Spåmans pappa Walter med sjukdomen ALS. En drastisk, fantastisk och relativt självupptagen man, som omedelbart beslutar sig för att ta sitt eget liv. Frågan är bara hur det ska gå till? Linda Spåman bestämmer sig för att vara med honom varje dag det sista året. Hon döstädar, uppfyller hans sista önskningar (vilket visar sig vara många), lyssnar på hans utbrott och på de inställsamma stödgrupper som mest vill prata om tacksamhet över livet och hur bra det är med ljudböcker.

Ett år av apokalyptiskt tänkande är en mörk komedi, en tragikomisk feelbad som i expressiva bilder pratar om döden, livet, kärlek och såriga relationer. Men framför allt handlar den om att själv få välja hur livet ska sluta.

Sammantaget blir det en slående historia. Spåman har en säregen, färgstark och uttrycksfull stil som passar båda de två olika berättarmässiga planen i denna realistiska och allegoriska berättelse. De till synes snabba, skissartade teckningarna av pappan lämnar till exempel mycket till fantasin att fylla i, vilket gör att hans förfall känns än mer skrämmande. Fredrik Strömberg SvD

Spåman har en säregen, skissartad, färgstark och uttrycksfull stil som passar berättelsen perfekt. Detta är utan tvekan Spåmans bästa bok hitintills; personlig, konstnärlig och drabbande. Helhetsbetyg: 5. BTJ

Spåmans stora tillgång är hur hon bara dönar rätt in i det jobbiga och obehagliga utan att bli sentimental. Och så hennes krassa humor såklart. Jenny Högström, GP